Idag anordnade vi i SEK (Socialdemokratiska ekonomklubben) tillsammans med Forum för idédebatt och Handelshögern en debatt mellan Fredrick Federley (c) och Emma Lennartsson (s) om platt skatt.
Någonstans i debatten påpekade Federley mycket glatt att den borgerliga regeringen har lagt en starkare budget än socialdemokraterna någonsin lyckats med. Några minuter senare skulle han förklara vilka delar av statsbudgetens han kunde tänka sig skära i för att lätta på skattetrycket.
Federley: – Idag ligger väl statsbudgeten på….tja Emma vet säkert mer i detalj men ungefär 1300 miljoner och…
Lennartson: – Nja den ligger på ungefär 800 miljarder kronor.
Federley: – Jaha ja. Jaja 800 miljoner kronor och av dessa pen…
Lennartsson: – Nej 800 miljarder kronor.
Federley: – Ja…jag menade det…
Det hör väl knappast till det vanligaste att man känner till hur stor statsbudgeten är men det blir lite konstigt när Federley ger sig på tvärsäkra påståenden om Sveriges ekonomi och hur den skulle påverkas av platt skatt när han inte har koll på hur stor statsbudgeten är. (Blandade han ihop den med den offentliga sektorns inkomster?)
Fredrick Federley, Emma Lennartsson och Linus Samuelsson på debattgolvet.
Läs mer om Fredrick Federleys syn på skatten i Sverige här.
Utdrag från kampanjhemsidan:
Med de enklare skattesystemen kommer vi säkerligen få se att allt fler skattekronor kommer in till staten trots att skatten är lägre.
Detta lyckades Federley aldrig belägga under debatten som han ändå förmodligen upplevdes vinna av den högervänliga publiken.
Federley skriver kort om debatten här.
17 november 2007 kl 3:04 f m |
1300 miljarder statens inkomster? Så staten skulle göra ett överskott på 500 miljarder. Det Federley menade, vilket ganska tyligt framgick, var den offentliga sektorns totala budget även om siffran är i underkant.
17 november 2007 kl 12:47 e m |
Federley sa i och för sig precis det som står i blogginlägget, att statsbudgeten var 1300 miljarder/miljoner kronor vilket är felaktigt. De totala skatteintäkterna är 1300 miljarder men bara 800 miljarder går ju till staten så som jag har förstått det.
17 november 2007 kl 7:15 e m |
Helt klart en groda från Federleys sida. Om man skall framstå med någon som helst trovärdighet i en debatt skall man förmodligen ha siffrorna klara för sig. Jag skulle rekommendera Federley att läsa min lillasysters lärobok i samhällskunskap (gymnasienivå) för att få ett hum om statsbudgetens omfattning…
28 november 2007 kl 1:41 f m |
Att de totala skatteintäkterna var det Fredrick menade framgick tydligt i debatten och sades fast Makan valt att klippa lite i citaten.
I övrigt var det ingen höjdar debatt där Fredrick vann knappt men utan att varken han eller Emma lyckades lämna några briljanta svar.
Det var för övrigt kul att Emma valde att först visa upp siffror på hur ekonomin för personer med olika inkomst skulle se ut om Federley fick sin vilja igenom utan att ha någon aning om hans ståndpunkter kring fribeloppet. Samt att trots tillrättavisningen bygga alla sina argument på dessa felaktiga siffror (med ett högre och inte lägre fribelopp skulle låginkomsttagarna inte få ut mindre av sin inkomst utan snarare mer.)
28 november 2007 kl 1:58 f m |
Viktor: Jag har varit noga med att återge den delen helt korrekt utifrån mina anteckningar. Att Federley möjligtvis menade skatteintäkterna må hända men vad han sa är det som står i blogginlägget.
19 december 2007 kl 6:56 f m |
Långsiktigt skulle man kunna arbeta för att minska utgiftssidan för statsbudgeten genom att amortera av statsskulden och där med bli av med räntekostnaderna för statskulden. Genom att öka sysselsättningen i Sverige och där med att göra besparingar på utgiftssidan som rör arbetslösheten. Men även ur ett internationellt perspektiv få EU att avskaffa jordbrukssubventionerna och där med att minska inbetalningsavgiften till EU. Runda slängar 70 till 80 miljarder kronor som skulle kunna användas till nyttiga investeringar och till forskning. Kanske bygga 3 generationens kärnkraftverk?:D
23 november 2008 kl 12:33 e m |
Martin. Stödjer din argumentation kring jordbrukssubventionerna, däremot så tycker jag att det kan vara lämpligt att behålla utgifterna på samma nivå men att fördela dem över andra poster så som strukturfonderna eftersom delar av EU är eftersatt när det kommer till infrastruktur och jag tror att en radikal förbättring är en förutsättning för harmonisering inom EU-samarbetet och möjligheterna att uppå andra politiska mål.
Jag vill dock argumentera mo dig angående statsskulden, eftersom en huvudel av statsskulden är lån som staten har gjort till sig själv(offentliga sektorn, kommunerna etc ) så har staten även stora ränteinkomster. Skulle man betala av statsskulden så skulle även ränteinkomsterna minska dvs nettovinsten av en amortering blir ganska liten. Med andra ord: statsskulden är inget problem.